Historik

Wisby Bollklubb är en anrik idrottsklubb med mycket gamla anor, bildades en tisdagskväll den 27 augusti 1878 vid Paviljongsplan i Visby. Grundaren av klubben var Fabrikör J.W Klintberg som även blev klubbens ordförande.

Idrotterna som bedrevs då var pärk, varpa, gotländsk femkamp och stångstörtning. Under första delen av 1900-talet och även allmän idrott och även fotboll.

Av de nämnda idrotterna så är det främst pärkspelet som klubben har haft sina framgångar i.

Varpan har under senare år kommit på stark frammarsch i klubben.

Det finaste med våra gemensamma strävanden idag är, att det alltjämt inte är jäktet efter att vara ”kulturell”, söka rekord, resa till Skottland, tjäna pengar eller att komma i TV som är våra
drivkrafter (även om en del av detta kan vara med). Nej det är enkelhet, närhet och kamratlighet som förenar oss med dess framtid. Kasta inte skräp, kasta varpa, spela pärk, spela bowling och spela golf. Gör det!
Nedan en bild som hittades i en gammal varpa broschyr.
Kan det vara en målning från stranden nedanför Åhsbergska hagen?

Bruno Liljefors ( 1860-1939 )

På stranden norr om Visby kastar några unga män varpa medan några turister från Stockholm tittar på. Varpa var en favoritsport på Gotland. Bruno Liljefors har här skildrat människor i landskap med samma skarpa iakttagelseförmåga som i sina djurmålningar. Landskapet är återgivet med det nästan tropiska skarpa ljus som kan råda på Gotland. De detaljglada närbilderna av djur och växtliv ersattes här av fri målerisk uppläggning med stora tomma ytor och raskt antydda figurer. Dessa förtydligades här och där av en lätt svart eller mörkblå konturlinje. Varpakastning är en relativt sällsynt samtidsskildring och är ett avhans mest impressionistiska verk. Man kommer inte minst att tänka på Monets eller Manets 70-talsbilder från atlantkusten.

Åhsbergska hagen.
Wisby Bollklubb har sedan början av 1900-talet haft sin träning och sina klubbtävlingar förlagda till Åhsbergska hagen eller Brunbergs betning som den också kallats.
Hagen ägs av Sällskapet DBW (De Badande vännerna).
I Sällskapets 100-årsskrift presenteras den utförligt av dåvarande ordföranden i styrelsen för Åhsbergska hagen.Då de flesta av klubbens yngre medlemmar inte torde känna till så mycket av hagens historia skall vi med hjälp av Knut Falcks skildring berätta om den i stora drag.
På nyåret 1904 fick konsul Carl E. Ekman kännedom om att ägaren till Lilla Hästnäs gård – till vilken gård hagen tillhörde – stod i begrepp att sälja denna egendom och att köparen ämnade avverka all hemmanets skog, jämval den därunder lydande hagen vid Snäckgärdsbaden.
Konsul Ekman utfärdade den 4 februari 1904 ett upprop till ledamöterna i DBW om att på frivillighetens väg åstadkomma det erforderliga beloppet på 9000 kr som hagen skulle kosta. Redan efter två dagar hade hos ledamöterna tecknats 9450 kr och hagen kunde räddas undan skövling.
Under tiden hade änkefru Anna Åhsberg, som var bostatt i Stockholm, fått kännedom om den ifrågasatta försäljningen. Med anledning därav telegraferade hon den 6 februari att hon ställde 9000 kr till DBW:s förfogande för inköp av hagen. Den 3 maj samma år beslöt Sällskapet att med tacksamhet motta fru Åhsbergs donation.
Den inom Sällskapet gjorda teckningen på 9450 kr var därmed förfallen, men tecknarna förband sig att ställa något över 2000 kr till Sällskapets förfogande för att därav bilda en fond för att sätta hagen i värdigt skick och framtida underhåll.
Hagen har en areal av ca 17 tunnland. Marken utgörs till större delen av gammal strandbildning med grus och sandbotten. I västra delen har av havet kastats uppen lerblandad strandvall som dämmerför rikligt flödande grundvatten, varigenom bildats en vertiabel gotlandsmyr, som företer alla kalkmyrens karakteristiska egenskaper med dess rika växtlighet. Mellan backen på östra sidan av hagen och myren i väster sträcker sig en gräbevuxen sandslätt nästan över hela hagens hela längd i norr och söder.
Här pläglade de unga samlas som en gång stiftade Sällskapet för att i en natur av betagande skönhet öva de gotländska idrottslekarna och njuta av de härliga bad som den närbelägna Snäckgärdsviken erbjuder och hit har Sällskapet nu i ett helt sekel (1814 – 1914) varje år den 9 juli, då vädret ej hindrat, styrt färden för att fira sin högtidsdag och uppliva de från fädren ärvda traditionerna.
Här har manande och tändande ord ljudit från den uppresta talarstolen, och här har musiken lockat till yrande dans och gammal lek.
Fru Anna Åhsbergs var född Brunberg i Visby 1824 och gift 1846 med färgerifabrikören Göte Oscar Åhsberg, född i Karlshamn 1819. Makarna Åhsberg flyttade till Stockholm 1889. Herr Åhsberg dog 1901 och fru Åhsberg 1908. De ligger begravda i den Brunbergska familjegraven på Östra kyrkogården i Visby.
Vid sin avflyttningfrån Visby ägde makarna en efter dåtida förhållanden ansenlig förmögenhet.
Hagen har fått sitt namn efter makarna Åhsberg. Tidigare hette den som sagt Brunbergs betning och detta har sin förklaring i att Lilla Hästnäs som hagen hörde till ägdes av den från Östergötland inflyttade färgaren Carl Holved Brunberg och hans maka Catharina Lundberg.
Deras dotter Anna blev som sagt gift med fabrikören Åhsberg.
Vid gåvokontraktet om hagens överlämnande satte fru Åhsberg som villkor:
1) Att fastigheten för all framtid skall bibehållas som folkpark för Visby samhälle.
2) Att den för framtiden ej må intecknas eller försäljas.
3) Att den, om Sällskapet DBW skulle upplösas, skall utan avgift överlämnas till Visby stad, att användas på ovan angivna ändamål.
/Text hämtad från jubileéumsskriften  Wisby Bollklubb 1878 – 1978

DBW:s, Wisby Bollklubbs och Föreningen Gutnisk
Idrotts betydelse för de gotlänska folklekarna.